4 dagen av sjukstuga och jag börjar klättra på väggarna. Vad passar bättre än att läsa på djupare om sådant som intresserar mig mest av allt – hjärnan.
Att belöningscentra ska vara involverat i våra hälsosatsningar är ingen hemlighet. Det är därför jag alltid jobbar med attityden kring det vi gör. Det är nämligen bestämt att misslyckas med de där hajpade satsningarna som säger att det ska vara blod, svett och tårar inblandade. Tänk, jag tror att om bara inom 10 år så kommer vi skratta åt de där gymcitaten.
Okej, nu vet jag att det kan svida lite i träningspassen. Jag själv gillar verkligen hårda träningspass som får mig att ta i ordentligt. Där är skillnaden, jag gillar att ta i, stå ut och verkligen testa mina gränser. Som nybliven fyrabarnsmamma hade jag inte alls gillat det där. Det ligger åtta år av träning bakom att komma till denna grad. Jag lider alltså inte under dessa passen, jag njuter av dem.
Därför är det så viktigt att faktiskt ta det där man är, nuläget.
Det är så roligt att leka med rörelse. Vi kan praktiskt talat lära oss vad som helst – om vi vill.
