Jag är en ganska smart person, inom vissa ämnen skulle jag till och med kalla mig själv intelligent. När jag vill lära mig något så går jag all in och djupdyker i kunskap. När jag inte vill lära mig något så får jag grava problem med inlärningssvårigheter. Hey, låt oss inte gå in på högstadietidens år. Många lärare tänkte nog att jag var korkad just då och där.
I två dagar har jag vabbat med lillpojk och vi har inte varit mer produktiva än att vi legat framför varsin dator. Barn har återhämtat sig med filmer och mor har jobbat lite plus fortsatt plöjningen med Greys anatomy. Jo, just det, det har blivit en del poddlyssnande också.
Så dessa dagar var välkomna efter en del jobb och jag skäms inte ett dugg för att pyjamasen knappt kommit av eller städning varit obefintlig. Fröken duktig här har flyttat ut och jag insåg i går kväll att det hänt något. En förändring som jag inte jobbat efter med välkomnar med öppna armar.
Att se sig själv som en ganska smart person och samtidigt erkänna att det senaste året har varit katastrofalt i val för eget välbefinnande var som en frontalkrock. Nu, med nya uppdrag och glimt in på de där drömjobben jag så länge velat jobba med så växer jag flera cm om dagen. Samtidigt som jag väger hemmatid och ledighet noggrannare än skaldjursförsäljarna på västkusten väger upp kräftor.
Några vårmål jag satt upp för mig själv är:
- Bloggen växer och tillhörande uppdrag.
- Mer kvalitetstid hemma. ( Dvs. jobba smart )
- Utforska vegitarianlivet.
- Välja med fördel för mig och mina.
- Plugga klart.