Jag vaknar ensam i min stora säng. Det är lördagsmorgon och jag hör hur hushållet har startat där utanför den stängda sovrumsdörren. Det skramlar i köket, olika röster pratar med varandra. Jag gissar på att några fortfarande sover och jag gissar på att några ( de mindre versionerna ) längtar efter att de stora ska vakna. Det är ett gäng övernattningsgäster, några var på disco i går kväll… jag trivs. Jag gillar när det är fullt med människor runt om mig och jag ligger kvar och lyssnar en stund till.
Jag vaknar ensam i min stora säng. Det är lördagsmorgon och jag hör hur hushållet har startat där utanför den stängda sovrumsdörren. Det skramlar i köket, olika röster pratar med varandra. Jag gissar på att några fortfarande sover och jag gissar på att några ( de mindre versionerna ) längtar efter att de stora ska vakna. Det är ett gäng övernattningsgäster, några var på disco i går kväll… jag trivs. Jag gillar när det är fullt med människor runt om mig och jag ligger kvar och lyssnar en stund till.
Min älskling, han den där som anar vad jag behöver innan jag själv ens förstår det kommer in till mig med en stor kopp kaffe. Det är lustigt, skunderna innan så låg jag och tänkte på just det. Hur jag skulle ta upp datorn, blogga och hur gott det hade varit med just en kopp kaffe. Universum levererar.
Idag vankas det badhus för mig och min minsta. Så brukar vi göra på vinterhalvåret… åka en dag i helgen och bada. Träna på att simma och sen njuta av bastu. Tyvärr renoverar vårt favoritbadhus så idag får vi leta upp ett nytt. Det har pratats om badpalats och vattenfall, jag nosar mig till en riktigt rolig dag ( jo, jag tycker att det är minst lika kul som barnen att leka i vatten. OCH har märkt en otrolig fördel med att få massor med barn… jag behöver liksom inte lämna lekvärlden!
