Sportlovsveckan är här på Västkusten och solen lyser skönt. Många drar till fjällen och åker skidor och i ärlighetens namn så önskar jag att jag hade varit lite bättre i planeringen och gjort just det. Men, tankspridd och mör i hjärnan efter denna vintern så får jag erkänna mig besegrad i tankeverksamhet. Det får bli ett annat tillfälle.
Sportlovsveckan är här på Västkusten och solen lyser skönt. Många drar till fjällen och åker skidor och i ärlighetens namn så önskar jag att jag hade varit lite bättre i planeringen och gjort just det. Men, tankspridd och mör i hjärnan efter denna vintern så får jag erkänna mig besegrad i tankeverksamhet. Det får bli ett annat tillfälle.
I morse följde jag dottern till affären där hon skulle bli upphämtad av kompis. Solen sken och jag och hunden fortsatte på långpromenad i skogen. Solens strålar värmde och trots att det bara är februari så satte sig vårkänslan i kroppen. Det luktar speciellt, det känns speciellt och det väcker hopp om att känna den där obegränsade energin som sätter sig i kroppen på sommaren.
Jag längtar så efter den. Trots att jag driver gym så älskar jag att vara ute och röra mig och ja, jag trivs bättre i sol och värme än kallt och regnigt som tyvärr Sverigevintern är. ” Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder”. Jo, visst är det så men det är med viss bitterhet i tonen jag sagt den meningen några gånger nu sedan november. Nej, jag trivs inte alls på vintern. Punkt slut.
Hittade ett härligt fönster på hotellrummet i helgen.
Nått händer i alla fall i mig och jag börjar hitta tillbaka efter allt som hänt i vinter. Min träning börjar få en plan igen och det måste ha slagit slint i huvudet ordentligt för jag är riktigt taggad på att springa några lopp under 2017. Lopp med en twist så klart men ändå, det är lopp!