Det pågår just nu någon kedjereaktion med att dela vidare ljuset på Facebook. Antagligen (orkar inte googla) så är det ett bevis på att kärlek sprids, ljus sprids och hopp om mänskligheten genom att omtanke visas på på detta sätt sprids virtuellt. Bra tänker jag MEN kom igen? Att skicka till sina vänner är inte speciellt svårt.
Det pågår just nu någon kedjereaktion med att dela vidare ljuset på Facebook. Antagligen (orkar inte googla) så är det ett bevis på att kärlek sprids, ljus sprids och hopp om mänskligheten genom att omtanke visas på på detta sätt sprids virtuellt. Bra tänker jag MEN kom igen? Att skicka till sina vänner är inte speciellt svårt.
Nu är julen snart här och tiden att visa sin kärlek har i och för sig inte någon speciell tid MEN människan blir lite softare runt jul, så vi passar på.
Jag satt hos min älskade farmor i går eftermiddag. Hon hade som alltid dukat upp med bullar, kaffe och saft. Hennes tindrande ögon skvallrar om lycka när hon ser hur alla runt hennes bord njuter av fikat hon så omsorgsfullt ställt fram. Hon ÄR glad när VI är glada. Detta är inte bara vid bordet, ni förstår denna numera 89 åriga kvinna har gjort många goda gärningar genom att vilja folk sitt bästa.
Igår skrattade hon och berättade en underbar historia som hände för inte så längesedan. Ett hett ämne i Sverige är ju det om ”tiggarna” som vi ser utanför affärer. Ett ämne som inte gått förbi min farmor och gammal i gemet som hon är så tycker hon att det är ” För jäkligt att fölk ska behöva sitta sådär och dessutom bli avlurade pengar!”… Nu kom kylan och det har irriterat min farmor att en gubbe sitter utanför hennes affär ( hör nu VAD hon stör sig på) i skor med helt bortslitna sulor. Så kan en människa inte ha det! ( Åh vad jag vill klämma in människovärde, alla lika och trygghetspolitik här men jag låter bli för denna historien handlar om en människa med en vacker själ, min farmor).
Så, hon tog och löste problemet på sitt sätt och åkte hem och stickade ett par rejäla raggsocker till honom.
Nästa gång hon mötte honom utanför affären så gav hon honom strumporna. Han blev så glad för nu kommer kylan och visst är det kallt med trasiga skor.
Ett annat tillfälle när hon stötte på honom så pratade de och han behövde gå in och få en kopp kaffe att värma sig med och gå på toaletten. Han reste sig och försökte få med alla grejer han hade runt om sig. Inte kunde han lämna det utanför, någon kunde ju ta det? Farmor såg problemet och sa att hon passar burken med pengar, han behövde inte oroa sig. Så blev det. Farmor passade burken och mannen kunde i lugn och ro gå och pinka och köpa sig en kopp kaffe.
När han kom tillbaka fick han sig ännu en överraskning, farmor hade nämligen fått ihop hela 18 kronor när hon satt där. Människor hade slängt ner en slant när de gick förbi henne och hon berättade stolt detta när han kom tillbaka.
Jag kan se skratten framför mig och jag ser hur oviktigt alla debatter är när det väl kommer till kritan. Vi människor måste ställa upp för varandra, även om vi inte känner varandra.
Min farmor är en förebild och hon gör det som känns rätt i stunden. Så fungerar hon och det har hon spridit vidare. Så jag tänker att jag utmanar dig som läser nu. Sprid ditt ljus vidare, gör någon glad, det behöver inte vara stort. Någon extra liten gärning varje dag fram till jul ( jag lovar att du kommer fortsätta). DU behövs, DU gör skillnad.