Att jag älskar att röra på mig är ingen hemlighet. Att jag använder det som medicin är en sanning jag inte pratat om så mycket det sista. Jo, i ungefär ett halvår har jag dragit ner på träningen i syfte om att skydda kroppen. Jo men jag ville göra en hälsokontroll innan jag rev igång något som kanske skulle skada. Har kört mina klasser, sen har det inte varit så mycket mer än det.
Nu har jag fått tillbaka testerna från undersökningen. Bortsätt från att jag är ganska slutkörd i huvudet så är jag i prima skick rent fysiskt. Hjärtat är okej igen och allt handlar om att komma i balans rent livsmässigt. Om jag väntat på det här? Ja menar, trivs en fästing på en blodbank? Ja! Jag har längtat efter träning som en 5 åring längtar efter sitt födelsedagskalas. Med en inte lika stark kropp körde jag igång igen. I går på Zumban tryckte jag på ordentligt för att känna träningsruset efteråt. Det kom, det vandrade igenom mig och efteråt sjöng jag med i bilen. Att träna hårt är verkligen lyckomedicin för min kropp.
Idag sprang jag första halvmilen för i år. På ungefär 26 minuter klarade jag det. Trots att just löpning kanske inte tillhör mina favoritsysselsättningar så älskar jag effekten det ger. Den snabba effekten av lyckorus och sen det extremt lätta sättet att träna kondition. Löpning är som den där jobbiga timmen hos frisören, man gör det och blir så nöjd efteråt.
I eftermiddags var jag i Trollhättan och körde tre pass för de anställda i kommunen. Första instruerade jag mest i och sen var det två timmar som jag var med i. Först dans sen ett pass som jag döpt till – Kropp.scanning-. Där går vi lugnt igenom kroppen med statisk styrka och stretch. Så, sedan i går kväll har jag kört 4 träningspass. Njuter som en galning. Har jag världens bästa jobb eller?