I övermorgon åker jag hem och då tvingar jag mig själv att ta tag i den nya vardagen som nu är min verklighet. Det gäller att tänka om nu för mina grupper är större än tillåtna antal på grund av corona. Japp, jag är en av de där företagarna som hänger löst nu på grund av viruset. Att det aldrig kan få vara lugnt? Jäkla corona.
Så, jag riktar in mig mer på enskilda klienter – Kolla in det här. OCH social media istället. Har suttit här på kvällarna och planerat, håll tummarna för mig. Detta kan ju bli hur br som helst och jag har inte hittat tid, möjlighet och stake innan. Nu behöver jag.
Nu mer än någonsin vill jag ha min lilla gård ute i skogen. Där vill jag skriva, komma på hälsoevent och så klart måla – massor! På nått sätt ska jag lösa detta snart… nått sätt.
En magisk sak hände mig i förmiddags. Jag vet att detta kan låta otroligt sorgligt men låt mig dra bort det filtret direkt, detta ÄR sorgligt men sant. Jag stod och målade på min tavla som förhoppningsvis blir klar i morgon, plötsligt kände jag en känsla jag inte känt på mer än en och ett halvt år på riktigt. Jo, jag kände mig lycklig. Att måla är mitt sätt att känna mig lycklig. Att känna den där lyckan så att man står och fånler du vet.
I morgon ska jag måla klart tavlan, och använda olja. Skulle kunna stanna här i två månader och bara lära mig mer, mer och mer.
I morgon visar jag förhoppningsvis det färdiga resultatet men här kommer en liten tjuvkik.
Det här är min första riktiga tavla och jag är faktiskt riktigt stolt över den if aj mäj saj so. Mer ska det bli! Vem vet? Corona -tider kanske gör att jag ändrar riktning till stor del?