Välkommen in i mitt hjärta. Döden gör ont. Cancer

Jävla Cancer. Välkommen in i mitt hjärta en torsdagskväll i november. Där det river, krampar och sitter en liten flicka som ropar på hjälp. I morgon för ett år sedan så åkte jag ensam in till sjukhuset för att möta läkaren som ville tala med mig innan hon gick in och pratade med mamma. Hon som skulle säga att mamma skulle dö, av Cancern. Den där jälvla cancern som tar fina människor istället för skurkarna. Jo, så känner jag idag. Ilska, hat och till och med skrik-hat. Varför hon? Mamma sa alltid ” varför inte mig? Vi har inga garantier Camilla”. Jag vet att hon har rätt.

Jag vet det. Men det var inte dags. Hennes pension var inte ens i närheten och vi som skulle köpa hus i Spanien. Jag och hon. En investering till oss där hon skulle njuta och coacha mig genom att läsa och rätta mina texter till böcker. Hon var grym på det, att rätta, ifrågasätta och få mig att få ut det bästa genom mina texter.

Jag höll så hårt i din hand den dagen i våras. I mitt huvud skenade tankar om hur jag skulle kunna rädda dig. Visst visste jag att om jag varit snuskigt rik så hade jag satt mig på ett plan till de främsta cancerforskarna men det var jag inte. Visst önskade jag att ett mirakel skulle ske men jag fick inget svar. I mina starka dagar, de som är mest, så förstår jag. Men dagar som dessa så förstår jag ingenting. Varför?

Om gud finns så frågar jag varför? Varför finns Cancer.

En kristen hade svarat att Gud har en plan för allt. Idag ifrågasätter jag den planen. Idag gör det bara ont och jag önskar att alla med miljoner på kontot bara unnar forskningen att göra Cancer till en sjukdom som var för längesedan.

Hon var här i våras, nu är hon borta… hon fattas mig så att det gör ont i varenda cell i min kropp.

Vill du ge en gåva så ska du veta att du verkligen bidrar med så mycket.

No Comments Yet

Leave a Reply

Your email address will not be published.