Regn, bräcklig, öppen och underbar. Tisdag.

Idag låg jag i sängen till klockan tolv. Kollade på komiker, Instagram och bara låg stilla. I mörker. Min man har hängt upp överkastet över fönstren i sovrummet för att stänga ute ljusa sommarmornar. Idag var det helt okej med mig, idag var det själavård. I dag känner jag mig vibrerande öppen för all slags energivågor i världen. Har en tung klump i bröstet för jag är besviken på denna sommaren. Den gick alldeles för snabbt och jag hade inte möjlighet till att vila ihop såren efter senaste året. Så känns det, så känns det idag.

Ömtålig sitter jag här i mitt nästan färdiga arbetsrum. Har öppnat altandörren och den andra éntredörren så att sommarregnets fuktiga lukt strömmar genom rummet. Som dansande älvor av kraft fyller de rummet med en av de vackraste känslor jag vet, naturen, tysthet och hopp. Idag vill jag att något kul ska hända, idag vill jag ha goda nyheter och idag vill jag krama min familj extra mycket. Idag vill jag skriva och idag vill jag i motsatt hur jag började detta inlägg, jobba med texter och planering inför starten på höstterminen.

Fram och tillbaka, i saker jag gör och hur jag känner. Fram och tillbaka. Dessa dagar är så speciella kan jag tycka för jag vet ju varför jag känner så här. Resan med mamma och hennes död har öppnat upp ställen i min kropp som jag haft stängda innan. Det är en fin gåva och tar en liten stund att hantera. Tidigare har jag liksom inte släppt in någon riktigt fullt ut och jag har haft någon slags insikt om att jag kan förändra situationen, oavsett vad som hänt. Nu vill jag inte längre. Jag behöver inte ordna alla situationer och jag kan låta någon annan göra vissa saker.

Därför har jag bland annat anlitat hjälp med företagets saker som jag inte tycker roligt. Så här är jag, sista veckan av semester och med en känsla av att vilja stanna kvar i sommaren men ta på mig arbetskläderna och ge mig in i jobb. Det är BARA roligt jobb uppbokat i höst så jag klagar inte där, absolut inte. Det är kylan och vintern som gör att jag vill backa. Känslan av att inte ha vilat klart eller fyllt på med sol i själen. Kan nog kanske hända att det blir en resa senare i höst, till något varmare och soligare land. Tanka lite.

En av de bästa knep som finns är att just landa i känslor när de kommer. Okej, idag känner jag mig trött och bräcklig. Då sätter jag mig och är det så lång tid som den känslan behöver. Låter jag flummig? Jo, en av mina största insikter är nog att jag ÄR lite flummig. När jag ställdes inför valet att vara en robot i dagens idealrika och galna samhälle så fick jag efter lite praktik erfara att galet ÄR att platsa in i en galen värld. Då är jag hellre lite flummig och går barfota i vått gräs, dansar gapskrattande och pratar om ” back to basic” och hur man kan – Vibe it ° BE it -.

Jag tror på oss, jag tror på att vi är som vi är och att det är när vi försöker gömma det vi är som stor problematik uppstår. DET är galenskap. Så idag skriver jag från hjärtat, gråter lite, går i slow motion och älskar min familj.

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras