Kvinnodagen, 8 mars, en dag för kvinnor och att belysa orättvisor. Tack och lov har jag blivit skonad från mycket orättvisa då mina manliga kollegor genom tiderna alltid sett mig som jämnlike. Har aldrig känt mig bortglömd för att jag är kvinna. Har jag haft tur? Ja, antagligen och det känner jag mig tacksam över. Jag tänker på alla kvinnor som fått utstå denna tortyr med att få ta ett steg tillbaka eller blivit behandlade som skit.
8 Mars, en kvinnodag men inte en dag att säga grattis till alla kvinnor. Detta är en dag som alla andra där vi bör tänka över var och varför det är orättvisa. Män, kvinnor … ta ett andetag och känn efter vad just du kan göra för att skapa mer jämnlikhet.
Samtidigt vill jag hylla kvinnor idag. Våra kroppar, vår skönhet, vår styrka. Att allt vackert i att vara kvinna ska skina och med våra kroppar våga njuta av att vara just oss, kvinnor. Aldrig ska vi behöva skämmas, över något. Vi ska låta oss vara oss själva och med en kropp fri från skuld, skam eller rädsla, våga vara oss själva fullt ut.
Det finns så mycket orättvisa där ute. Bland annat mot oss kvinnor. Lagar, regler eller skuld som med hårda krav håller strypgrepp om våra val.
Täck dig, uppmuntra inget… föd barn utan bedövning… jobba hårt… hårdare… var smal… var vältränad… var perfekt… var en felfri mamma… gör karriär… för tjock… för smal… för muskulös …var sexig… men inte för fri…
Låt oss en gång för alla bara slå sönder den bubblan. Ingen kvinna jag någonsin har pratat med vill följa de där reglerna. Vi är hälften av jordens befolkning, så våga säga ifrån. Våga vara fri, våga gå emot, våga lära nya regler och våga framförallt vara dig själv. Du rockar!