Har precis ätit en tidig lunch med min underbara dotter. Varit på en ansiktsbehandling i morse och köpte med mat från en av våra favoritrestauranger. Fredag, vardagslyx. Lite senare ska jag med mamma in till sjukhuset på en röntgenundersökning. Kolla ryggraden och se om cancern spritt sig dit också. Lömska, jäkla sjukdom. Sen tar vi svängen om affären och köper fredagsmys. Livet rullar på, acceptansen om att det är som det är börjar lägga sig tillrätta och jag märker själv hur jag kopplar bort allt som inte ger skratt eller kärlek.
I går var det alla hjärtans dag och jag blev så love-bombad. Fick så mycket viktiga saker sagda till mig och jag vet att det var en gåva från så mycket mer än någon någonsin kommer att förstå. Magi, magi! Kärlek och magi! Med handen på hjärtat så var detta en sak som gjorde mer gott än någon av de som levererade anar.
Sen måste jag erkänna att jag är en riktig sucker för att se signs överallt. De är mer än någonsin just nu. Tydligheten är glasklar och om jag ignorerar dem för att jag är feg så får jag skylla mig själv. Vissa förändringar som jag kommer göra snart är inte trevliga. Jag vet att det kommer bli bättre av dem, det kommer att bli okej. På så sätt längtar jag.
Sen det här med att ha varit en person som haft det ganska stormigt i ett bra tag, ja, det är inte ens kul att fråga hur jag mår längre. Med risk för att nu verka som om jag fått ett psykbryt så är det så att jag inte längre kan låta detta hänga i hälarna. Här kommer tecken in. Tecken har visat mig så mycket vackert de sista veckorna att jag är på gränsen till flumgalen. Har ni sett en soluppgång på riktigt någon gång? Har ni känt solen smeka er kind? Har du fullt kroppen med ett andetag av en älskads doft? Har du vågar känna den förlösande känslan av att låta tårar rinna obehindrat ner för kinderna? Har du gjort något fast du inte vågar? Har du känt dig omringad av skyddande varelser fast ingen är i rummet?
Det har jag. Nu har jag det. Jag är tacksam för att få ha varit utsatt för allt det som hänt, nu förstår jag varför och vad det gjort med mig. Vi har inga garantier på att vi lever länge. Nuet är det enda vi har och jag vill inte slösa en sekund till på onödiga bråk eller människor som inte tycker om mig som jag är.
Har du varit med om något som fick dig att göra en helomvändning till något helt annorlunda? Berätta gärna! Jag är så nyfiken!
