De är ganska goa de här dagarna. Just i dag och i morgon har jag verkligen inga måsten i hela världen och typ så kommer jag att ha i typ två veckor. Så med den traditionella magvärken av all god mat, ruset efter två dagars julfirande i kroppen och medveten uppladdning inför det som komma skall så är jag( trots ösregn här på Västkusten ) i en slö men lycklig fas.
De är ganska goa de här dagarna. Just i dag och i morgon har jag verkligen inga måsten i hela världen och typ så kommer jag att ha i typ två veckor. Så med den traditionella magvärken av all god mat, ruset efter två dagars julfirande i kroppen och medveten uppladdning inför det som komma skall så är jag( trots ösregn här på Västkusten ) i en slö men lycklig fas.
I söndags åkte vi till Uddevalla och hängde med vår vackra familj därifrån. De hyr en stuga på julafton och där blir det dans, mat, tomte och klappar.
Igår hade vi julfirande här hemma och då kom familjen med ett lass av mat och klappar! Skratt, kärlek och viktiga samtal. Jag känner mig hög på omtanke och känner mig uppladdad till max.
Så laddad att ( ja, här är hur jag fungerar ) vi möblerade om hela vardagsrummet i går kväll. Min otroliga man hängde på min spontana -NuMåsteJagFörändraNågotAnnarsSmällerJagAv-attack och hjälpte mig att ordna till ett mysigt ställe att hänga.
Idag får vi ännu mer gäster så det blir till att dammsuga upp barren och ladda skrattmusklerna än en gång. Kan vi inte bara säga att vi har julen året om istället? Det och 30 grader och solsken? Är det för mycket begärt?