Jag använder varenda halsmuskel för att dra upp mig i en sista situp, hinner fundera på om man kan framkalla en stroke genom detta eller om ögonen kan ploppa ut om jag tittar. För säkerhets skull kniper jag ihop ögonen lite extra hårt när jag sakta sjunker ner på mattan igen. Idag var det tufft att träna, jag ville inte och tog till alla tänkbara ordspråk jag hade i min hjärna för att göra det. Det där träningspasset man aldrig ångrar… det som blir gjort.
Jag använder varenda halsmuskel för att dra upp mig i en sista situp, hinner fundera på om man kan framkalla en stroke genom detta eller om ögonen kan ploppa ut om jag tittar. För säkerhets skull kniper jag ihop ögonen lite extra hårt när jag sakta sjunker ner på mattan igen. Idag var det tufft att träna, jag ville inte och tog till alla tänkbara ordspråk jag hade i min hjärna för att göra det. Det där träningspasset man aldrig ångrar… det som blir gjort.
Just idag hajar jag att det där med träning inte är så himla roligt ibland och jag fnyser när jag minns samtalet med min senaste kund och hur jag förklarade att det alltid gäller att hitta syfte och glädje med din träning. Just nu ville jag ge mig själv en vältränad rak höger när jag tänkte på min käcka röst och pigga ögon. Visserligen fick jag en rak och smidig ”fuck you” av kunden. Helt förståeligt.
Nej, det är inte så kul jämt och jag håller mer, nu i november frågar man sig om man inte är lite besläktad med björnar för ide låter inte helt fel alltså.
Torkar de små, framklämda svettpärlorna från min panna. Reser mig upp och sträcker ut min rygg som motvilligt medverkat i min träning. Rullar ihop mattan och går lunkande som en åttiotreårig farbror till hyllorna. En pigg åttiotreåring dock.
Det är verkligen ifråga om vilken form man är i från dag till dag i november…